my dream..

Konstigaste drömmen på länge och jag vet inte hur jag ska tyda den. Såhär var det:

Du och jag, och några till befann oss i en stuga. Du pratade med en tjej, som om du hade varit med henne (typ kysst eller något), jag typ förstod det genom att lyssna på ert samtal. Jag blev arg och ledsen, sprang ut ur stugan. Stod där ute i evigheter, på något fällt. Det var grått och trist miljö.

Jag gick tillbaka till stugan och ni satt där fortfarande. Du vände dig mot mig. Satte dig mitt emot mig. Panna mot panna. Sa till mig "vi klarar detta", "vi måste klara detta", "måste kämpa" .. Du sa som du brukade göra, inte i drömmen, utan i verkligheten. "Puss". Allt kändes så verklig.

Vaknade upp och märkte att allt bara var en dröm..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0